Idag kom det lite solsken, tjohoooooo! Men när jag väl hade kommit ut genom dörren (kl13....) så var det mulet igen. Nu vill jag verkligen ha snö, den får INTE komma i mars/april när man vill ha vår. Nils och Erik måste ju få prova sina nya pulkor nån gång också!
Imorgon kommer D hem, och på fredag kommer min mamma och pappa hem från Sydafrika. Gissa om de ska få vara barnvakt i helgen :-).
Jag kom på att jag har glömt att rapportera från 11-månadersdagen i onsdags. Det ända nya som har hänt är att Nils kan stå helt utan stöd nu. I ett par sekunder bara, men ändå! Erik är alldeles för ostadig. Han släpper gärna det han lutar sig mot men rasar ihop direkt. Man undrar vart den drivkraften kommer ifrån - "jag tror att jag släpper bordet nu en stund trots att jag vet att jag brukar rasa ihop och slå i huvudet" :-). Men tur att de har den för annars hade de aldrig lärt sig något. Kanske något för oss vuxna att tänka på!
Det verkar som om julmaten har gjort sitt även för killarnas figurer då Nils vägde in på 10.805 gram och Erik på 9.395!
Igår blev Nils sjuk med det som Erik har haft. Han kräktes i grötskålen när farmor och T var här för att säga hejdå inför Kambodjaresan. Hoppas att de inte blev smittade, det skulle ju vara trist att bli magsjuk på vanliga svenska baciller när man ska till tropikerna. Bättre då med någon härlig exotisk parasit!
Det är ju skönt i och för sig att de inte är sjuka samtidigt när jag är själv hemma med dem men ibland undrar jag om det inte hade varit bättre att få det gjort? Jag blir galen om jag inte får komma ut och träffa folk på en hel vecka till!
Fårskinnstofflor i stl20-21. Nils och Erik fick dem i julklapp men de är fortfarande lite för stora. De tappar dem i alla fall hela tiden. Jag måste verkligen ut och handla riktiga skor till de stackars barnen. De är på väg att börja gå men har inga skor än!
Jag vet inte vad som har hänt egentligen, jag vaknade en dag efter nyår och upptäckte att jag hade små pojkar i huset. De har blivit så självständiga och gillar att pyssla på egen hand numera. De leker med varandra på ett helt nytt sätt. Och bråkar (naturligtvis). Allting har blivit så himla mycket roligare och framförallt lättare nu.
Samtidigt kan jag inte låta bli att sörja att bebistiden är över! Jag har inte alls hunnit njuta som jag hade velat utan tiden har bara flugit förbi, man har ju haft händerna fulla och den konstanta sömnbristen har väl gjort sitt till också. De första 3 månaderna kommer jag överhuvudtaget inte ihåg! Jaja, vi får väl se, det kan hända att vi är så dumma att vi vill ha ett barn till om några år, och då får jag se till att verkligen ta till mig varje ögonblick!
Nils och Erik står helst av allt vid fönstret och tittar ut. Kanske väntar de på snön precis som jag (jag-kan-inte-se-fram-emot-våren-förrän-jag-har-fått-leka-i-snön)? Eller på att deras pappa ska komma hem från Stockholm?
Vårt hem ser lite roligt ut nuförtiden för det finns inte en enda sak under 1 meters höjd. Jag har fått rensa rejält för att ha en chans att sitta still i ett par sekunder utan katastrof.
Idag är det verkligen måndag - grått, regnigt, trist och jag och barnen är själva igen. Dessutom så är Erik väldigt.....hmmm......konstig i magen så jag har inte vågat ge mig av för att träffa mammagruppen av rädsla för att smitta de andra med dessa.........konstigheter.
Jag har äntligen tagit tag i mitt nyttiga liv och gått en långpromenad. Det enda problemet var att jag handlade choklad när jag gick förbi affären. Men en sak i taget, denna veckan börjar jag motionera och nästa vecka slutar jag äta godis. Man kan inte chocka systemet FÖR mycket.
Vid denna tiden förra året gick jag och väntade. Väntade på bebisarna och på att få flytta in i vårt hus. Vi hämtade hem vagnen som jag provkörde i smyg varje gång jag gick förbi, jag skruvade ihop skötbordet, tvättade pyttekläder och packade en liten BB-väska med dubbelt allt i. Tänk vad annorlunda allt har blivit sedan dess! Nu är man en rutinerad tvillingmamma och pyttebebisarna har blivit små pojkar!
Jag har tagit en låååååång bloggpaus och bara njutit av att ha familjen samlad och D ledig från jobbet. Nu är dock granen utslängd och tomtarna ska snart flytta upp på loftet igen, hihihi. K har åkt tillbaks till långbortistan och D börjar jobba igen efter helgen.
Det har varit en jättemysig jul och nyår och det är alldeles speciellt att uppleva allt genom barnens ögon. De har varken varit rädda för tomten eller nyårsraketer men det har emellanåt blivit lite för många intryck. Vi har tagit ett par lugna dagar hemma och barnen har sovit ut ordentligt.
Mitt nyårslöfte är att försöka njuta mer av min mammaledighet och mina barn mellan allt det praktiska som ska fixas när man har 2 barn. I augusti ska de börja på dagis och i september börjar jag jobba! Jag har redan ångest över att lämna bort dem till främlingar men jag vet att det kommer att gå bra.
Men den tiden den sorgen - nu ser vi fram emot deras 1-årsdag istället. Jag tycker vi har ordnat det bra för oss, årets tråkigaste månad kommer numera alltid att ha ytterligare en glad dag!!!
